fredag 30 maj 2014

Äntligen första leveransen!


En vän till oss gick en kurs i osttillverkning. Vi tyckte väl att det var lite gulligt. Vi var väl lite avundsjuka. Sen lade den vännen en rätt ordentlig summa pengar på att omvandla sitt uthus till ett mejeri. Vi tyckte väl att det var lite tokigt. Vi var väl lite avundsjuka. Sen frågade vi "Hur går det med osten" så länge så att vi till slut knappt vågade fråga om ost längre. Vi tyckte väl att det var tråkigt men kanske tyvärr inte så oväntat. Vi var väl inte längre så avundsjuka.

Men se på tusan! Nu har vi fått en första leverens från mejeriet i Tålånga. Det bidde ingen ost, men väl smör! Kärnat på syrad ekologisk mjölk. Och det finns till försäljning på Möllans ost (eller fanns, för tillfället är det slutsålt), och på gårdsbutiken Tolånga 17 ( http://www.tolanga17.se/ ). Vi tycker att det är roligt. Vi är väl inte så lite avundsjuka.

Här ska ätas SMÖRgåsar vill jag lova.
 
 

torsdag 29 maj 2014

Att...

...köra genom Skåne i försommarskrud är smått berusande. 

onsdag 28 maj 2014

Kulturtanten i mig. Och dansken.

Jag och Hilma af Klint. 


Mig ser ni väl tydligt, att det är en selfie målad 1908 av Hilma af Klint där i bakgrunden är kanske inte lika tydligt. Men det är en selfie (självporträtt) av hennes andliga jag. Iallafall enligt Steiner. 

Så jag är kulturtant idag. Och lite dansk. Tar seden dit jag kommer. Alltså öl och Gammeldansk till maten. 

Tur det är lite lördag imorgon!

tisdag 27 maj 2014

Självdiciplin sådär.

Hatar min dåliga självdisciplin när det där sötsuget sätter in vid kvart över barnens läggdags. 

Det finns egentligen bara ett vettigt sätt att stoppa det. Att gå och lägga sig själv också. 

söndag 25 maj 2014

Valdag!

Varför göra det i förtid när man kan göra det i sista minuten?

I den här ljumna sommarkvällen tog det inte emot ett endaste dugg att cykla två minuter till vallokalen tio i nio för att göra sin medborgerliga plikt. Härligt var det!


Mors dag!

Till världens bästa mamma på mors dag.

Eftersom vi inte träffades idag vidarebefodrar jag blomman jag fick idag, en ljuvligt doftande pion!

 
Och så får du ett soundtrack. På Youtube eftersom du inte har Spotify:
 
Och originalet på Spotify:

lördag 24 maj 2014

Lycka är...

... Att få sitta i en riktig brandbil. 


Och det fick man på familjelördag på Ica Maxi idag! Familjelördag, det är grejer det. Engelhomlsglass bjöd på en glasstrut (alla barnen var förnuftiga och valde päronsmak). Ica maxi bjöd på tårta från sitt eget, mycket kompetenta, bageri. Zoega bjöd på kaffe. Nån tanta serverade stadiga smakportioner av rostbiff och potatissallad. Apoteket delade ut ballonger. Utanför stog ett köttföretag och ett grillsåsföretag och grillade och bjöd på smakbitar, och brandkåren och visade upp sina bilar. Win-win för hela familjen kan man säga. Och för Ica maxi, vi handlade för i runda slängar 1700 kronor. 

fredag 23 maj 2014

Bra reklam och gratis-tips!

Äntligen nån som har vett att göra reklam på ett sjysst sätt. Inte genom att, som det dåliga grillhaket bredvid kontoret och så många andra, lägga en ful flyer i cykelkorgen eller på pakethållaren. 

Utan genom att ge mig faktiskt vettiga saker.  Ett regnskydd till sadeln, -Tack SF. Och ett regnskydd till cykelkorgen, -Tack Momondo! 


Ser ni den här cykeln närma sig bakifrån så håll till höger för tusan. Och räck ut handen när ni ska svänga (eller blinka om ni sitter bakom en ratt). Det är gratis. 


torsdag 22 maj 2014

Den ultimata vardagslyxen.

Att få dom trötta vinterfötterna ordentligt smorda och masserade. 

För det är farligt nära att jag måste ge mig ut på stan och leta upp några somriga skor, och då kan man inte se ut hur som helst. 

Men mest för att det är så himla skönt!

Ja, det är min fot. Nej, det är inte mina händer... 

onsdag 21 maj 2014

Dagens bageri.

Thebrödsbageriet på Kungsgatan. Lite snåla öppettider för oss vanliga kontorsråttor (må-to 8-15, fre 8-13, lö 8-13?). 

Goda tekakor såklart, helt okej frallor. Vaniljbullar att dö för. 


tisdag 20 maj 2014

Dagens pålägg.

Nu när barnen lämnas på dagis innan åtta, hinner de med dagisfrukosten, så det är inte alltid vi prioriterar frukost hemma på vardagarna. Då har jag och en kollega lite gemensam frukost på förmiddagsfikat. Turas om att köpa varsin fralla på väg till jobbet och sådär.

Idag köpte jag, utöver frallor, hans favoritpålägg till honom. Smör. Svenskt, gärna skånskt (iallafall om man bor i Skåne). Kallt och hyvlat på valfritt bröd med osthyvel.

 

måndag 19 maj 2014

Dagens grönsak.

Hamnade idag i en facebook fråge-diskussion som gick ut på att gissa växten med denna textsnutt som ledning:
"...en synnerligen lättodlad köksväxt, och de anrättningar som beredas av densamma äro både hälsosamma, läckra och billiga... läckrast äro xxx som späd." Texten hade vännen hittat i en trädgårdsbok anno 1913.
 
Jag gissade, naturligtvis felaktigt, på sparris (känns skönt att man inte ens 1913 ansåg sparrisen lättodlad).
 
Rätt svar var istället kålrabbi. Jag kände instinktivt att "Kålrabbi, det en sympatisk grönsak". Men jag erkänner, jag tror aldrig att jag har köpt en kålrabbi. Och jag kan inte riktigt på rak arm minnas hur den smakar. Jag tänker att det lite som ett mellanting mellan kålrot och grönt äpple?
 
Och senare när jag efter jobbet var på en snabbhandling på närmsta Coop, irrande planlöst i grönsaksdisken, fann jag mig plötsligt stående öga mot öga med en kålrabbi. Blev helt enkelt att ta med mig en lien stackare hem. Detta är inte det vackraste exemplaret jag sett, men den fick duga. Nu är det upp till bevis lilla kålrabbi!
 
 
Vad skulle jag ta mig till med den? Jag hade vaga bilder i bakhuvudet av rotsaksgratänger där kålrabbi ingick. Men några rotsaksgratänger var jag då rakt inte intresserad av att laga. Så en så kallad kålrabbicarpaccio blev det. Den lilla typen skalades och så kom återigen kom osthyveln fram ur lådan och fina skivor lades omlott på tallriken. En smaskig vinägrette på rödvinsvinäger, vitlök, salt, socker, svartpeppar och rapsolja rördes ihop och ringlades över. Eftersom det blev lite blekt det hela fick några hackade persiljeblad också vara med.
 
 
Det var inte riktigt så krispigt som jag inbillade mig att det skulle vara, men jag tänker att det hade varit bättre med ett färskare exemplar såklart. Eller kanske skulle skivorna vilat i lite isvatten en stund innan de lades på tallriken. Smaken var mer kålrot än gröna äpplen, men ändå mycket smaklig. Kanske skivor av grönt äpple får göra sällskap nästa gång? För jag har halva kålrabbin kvar och den ska inte förfaras. Och jag tror inte det är sista gången jag köper en. Prova du också!
 
 
Till kålrabbin åt vi mustig pasta med körsbärstomater, färsk salciccia, bacon, lök och vitlök. Inte så dumt det heller.
 

lördag 17 maj 2014

På väg till helvetesbilen.

Åh, nu njuter jag inombords.

Hitta detta utkast till inlägg i blogglådan. Med bara rubrik och den här bilden.
Förvisso en snygg mur att följa.
Jag minns hur sur jag var då. På väg till verkstaden för att hämta, och betala för ännu en reparation av, helvetesbilden. Det behöver jag aldrig göra mer!

fredag 16 maj 2014

Fredagsfin fredagsfisk!

Jag har den stora turen att ha barn som tycker om fisk. Och den stora oturen att ha en man som tycker inte så mycket om fisk. Iallafall inte innan den är uppäten, då brukar han nästan alltid säga, lite förvånat "Åh, det var ju riktigt gott det här", men det har han snabbt glömt till nästa gång.

Idag blev det iallafall fredagsfin fredagsfisk, en variant på ett recept som svärmor brukar laga.

Tag en laxbit så stor så att den räcker till hela familjen. Skär bort skinnet och lägg den med "före-detta-skinnsidan" neråt i en smörsmord form. Vitpeppar och salt på. Och sen hyvlar du en liten spänstig smaskig squash i tunna skivor och lägg dom vackert omlott över hela laxen. Salt och svartpeppar på, och ringla lite olivolja över. In i ugnen i tio minuter 225 grader.

Efter tio minuter tar du ut formen, strör grovriven parmesan tunt över hela härligheten, och slår en burk grädde runtomkring. Sänk till 200 grader och sätt in härligheten igen.

Använd gärna temometer och ta ut laxen när den är 58 grader innertemperatur. Det tar mellan tio oh tjugo minuter beroende på hur stor och hur kall laxbit du har. Idag var min laxbit rätt stor och fortfarande lite frusen så det tog en jävla tid.

När tempen är sisådär 50 grader kan man kolla om det har fått lite färg. Är det fortfarande blekt så höj till 250 grader sista stunden.

Ät med kokt potatis. Helst färsk sådan såklart. Och i dessa dagar serverar du med fördel smörstekt sparris till det hele.

 
Fotnot. I originalreceptet lägger man en bädd av spenat under fisken, istället för squash ovanpå. Parmesanen kan då vara på redan från början och temp kan vara 200 grader mest hela tiden.
 

torsdag 15 maj 2014

Under samma måne.

Igår kväll när jag borstade tänderna, kikade jag ut genom badrumsfönstret över villaträdgårdarna. Och det var vidunderligt vackert med ljuslila syrener som riktigt lyste i kvällningen, och en stor, rund gyllengul måne höll på att klättra upp ur bokridån borta vid kyrkogården. Jag kunde inte låta bli att ta en bild (som som vanligt inte gör verkligheten rättvisa).
Och i morse när jag kollade Instagram så låg denna bild överst.
 
Min svägerska har tagit en bild från balkongen ut mot havet och månen över Nueva Andalucia och Puerto Benus, med kommentaren "Månen är fantastisk ikväll".
 
Så stog vi alltså där i varsin ände av europa och tittade på samma fantastiska måne. 
Puss mina kära i Spanien, vi saknar er!
 

onsdag 14 maj 2014

En inte så smickrande selfie.

Idag hade vi celebert besök på kontoret. VD:n var där. Celeber och celeber, men han är trots VD på ett företag med 18 000 anställda så det är ändå lite coolt sådär tycker jag.

Iallafall. Det hade dukats upp långbord i biblioteket för gemensam lunch för oss på Malmökontoret och högdjuren, och VD:n höll ett litet anförande och sådär. Han undrade om vi hade några spontana frågor till honom och det blev helt dödstyst ända tills en kille från järnväg som tur är ställde någon fråga. Alla puh:ade. Sen snackade han lite till och ställde några frågor till oss om vad vi tycker om det ena och det andra. Det blev dödstyst och alla tittade på varandra, i hopp om att någon annan skulle säga något. Efter ett tag hade det varit tyst så länge att jag blev tvungen att säga något svamligt om intranätet och sådär. Gick väl okej.

Efter lunchen gick vi tillbaks till våra platser och jobbade på, och efter en stund kom VD:n på rundvandring på kontoret, stannade till lite här och där och ställde några frågor. Så stannade han till vid mitt skrivbord och frågade vad jag höll på med just nu. Jag svarade sanningsenligt att jag höll på och kika på något anbud, justerade en plan för en liten park söder om Malmö, och chattade på internchatten med en kollega som hade sett mycket fram emot att träffa honom (VD:n) men tyvärr varit sjuk idag. Jag sa att vi hade skämtat om att jag när jag var på efterfesten på Eurovision förra året hade fått en selfie med Jean Paul Gaultier och skickat till kollegan, så nu jag skulle ta en selfie med VD:n och skicka till kollegan så att han kände sig delaktig ändå. Det tyckte VD:n var en mycket festlig idé, så han slet fram telefonen, tog en selfie på oss och skickade den till kollegan och önskade honom krya på sig. Kollegan blev mycket glad och skickade strax en selfie tillbaks, en suddig bild på sig själv nerbäddad till hakan...


 
Det var inte den mest smickrande bilden på mig som tagits i världshistorien. Bilden på mig tillsammans med JPG var ändå lite bättre. För den som glömt kan ni kika på igen här;
 
Dagens låt, såklart;

tisdag 13 maj 2014

Man-tager-vad-man-haver-lunch

Inte så illa alla gånger. En kryddig korv. En bit brie på ett knäckebröd. Lite smörstekt sparris och en stekt ägg. Lite sallad och lite feta. 

Observera nödvändigheten i att steka ägget lös så att gulan rinner ut och såsar sig över sparrisen. 

Spice up your life

En gång i Barcelona, när vi efter ett Cava-race på eftermiddagen liksom lyckades missa att äta middag, blev vi framåt natten, trots diverse vin och oliver, väldigt hungriga. Vi slank in på ett litet hak med ganska skral meny. Inte så sugen på tandoori beställde vi istället varsin portion patatas bravas. Flottiga potatistärningar stekta i olivolja, dränkta i någon mojo-liknande röd sås. Herrejissenammen vad starkt det var! Brände och liksom skavde i munnen men ändå så fantastiskt gott.

I lördags gjorde jag en sås som påminnde om den. 

Hacka 1/2 lök och 2 vitlöksklyftor. 
Låt det svettas utan att ta färg i rikligt med olivolja. Kärna ur och hacka 4 röda chilifrukter, och lägg ner dem hos löken och fräs en liten stund till (ni vet lika väl som jag att det är omöjligt att ange antalet chili, det beror på styrkan, bla bla bla...). Häll sen ner en burk krossade tomater, 1 tesked socker, 1 matsked vitvinsvinäger och lagom mycket salt. Putta tills chilin är helt mjuk. Mixa som tusan så att såsen blir helt slät och lite fluffig. Ät varm, ljummen eller kall till klyftpotatis. Eller till vilken grillad mat som helst. 

 


Succes for the dress.

Fyraåringen hade en fin gammal byrå i sitt rum där hennes kläder förvarades. Men sedan nästan ett år har den byrån blivit för liten för att rymma alla kläder -kläderna har liksom blivit större sen hon var nyfödd. Dagarna efter tvätt blev mer och mer en mardröm eftersom det var fysiskt omöjligt att lägga in alla kläderna samtidigt. Och när vi senast fick inte mindre än tre fulla ICA-kassar med kläder som kusinen växt ur blev det en helt heeeelt omöjlig ekvation. Har spanat och spanat på blocket och loppisar och IKEA och på diverser andra möbelaffärer efter lämpliga lösningar -större byrå, klädskåp, garderober och så vidare men har inte lyckats hitta något vettigt. Hennes rum är ganska långsmalt med kraftigt snedtak längs ena längsidan. Men när vi var på en spontantur på IKEA i lördags hade de satt ner byråerna från Bråkig-kollektionen som jag spanade på redan då de släpptes, men beslutade mig för att vi inte behövde, till halva priset så vi slog till ändå. Ut åkte den gamla byrån och in åkte två nya, var för sig lite mindre, men tillsammans med mycket mer plats än den gamla. Så mycket att alla kläder fick plats och en låda kunde vikas åt förvaring av utklädningskläderna!
 
 
Bonus att hennes gamla byrå nu flyttade in i lillasysterns rum så att jag slipper ha hennes kläder i min garderob. Oj så mycket plats det blev där nu.
 
Nästan så att det är dags att shoppa lite?!
 

måndag 12 maj 2014

Med hjälmen på

Var på möte i fredags. Med Percy Nilsson. Och så var vi in och kollade på hotellbygget. Jag vet inte varför men jag älskar att vara på byggplatsbesök och ha hjälm. Betonggjutningar och lyftkranar och ledningar och brunnar och gubbar med porrkalender i byggboden (nej det var inga porrkalender idag). Det är på något sätt då man fattar att dom där skisserna och dom där dagarna framför en CADritning med tiotusen streck och kortkommandon faktiskt blir verklighet en dag. Och det är coolt.
Percy hade en bygghjälm i form av en cowboyhatt med Malmö Redhawks logga. Respect, jag vill bli Percy när jag blir stor. 


söndag 11 maj 2014

Nytt inlägg på andra sidan.

Ja, det blev det ändå av lördagens visit på Lions på Råå, trots krachen. Läs här den som vill!
http://designvardag.blogspot.se/2014/05/loppissasongen-har-smygstartat.html

Kultur med barn.

Kultur med barn är lättare ibland än ibland. Det extra lätt på Dunkers kulturhus som just nu har en mycket lekvänlig och spännande utställning "Loranga Loranga" med Barbro Lindgren. 
 







Det var "Familjelördag" när vi var där igår. Museipedagogerna kom i flock, rullande en vagn med pennor och papper. Sen tog det dom nästan tio minuter att förklara för nioåringen och fyraåringen vad dom hade tänkt att barnen skulle göra. Dra en lapp ur en hatt där det står ett citat ur en av böckerna. Hitta en plats som dom tycker passar med citatet, gå dit och rita någonting, som dom kommer att tänka på. Komma tillbaks och lämna tillbaks den lilla lappen med citatet, sen låna tuschpennor och färglägga det dom ritat. Jag vet inte om just detta bidrog sådär särdeles mycket till upplevelsen av utställningen. Men utställningen i sig, klart besöksvärd! Dock, minus för att man inte får ta med barnvagn in på Barbro-utställningen "av säkerhetsskäl", man får låna lås i receptione och parkera vagen utanför entrén. Vilket vi valde att inte göra med tanke på risken för ösregn, så vi ställde den helt enkelt nere vid garderoberna. Korkat att bygga en utsällning för barn som inte är barnvagnstillåten. Mycket korkat faktiskt.

Arne Quick – Rosen

Rise like a phoenix.

Rätt låt vann!
Conchita Wurst – Rise Like A Phoenix - Eurovision 2014 - Austria

Och överhuvudtaget röstade Europa för en gångs skull superrätt, alla mina favoriter i topp. Förrutom Österrike, såklart Sanna, samt Holland och Armenien. Det finns hopp för Europa. Nu ska man bara samla kraft för att pallra sig till val om två veckor.
Sanna Nielsen – Undo - Eurovision 2014 - Sweden
The Common Linnets – Calm After The Storm - Eurovision 2014 - The Netherlands
Aram MP3 – Not Alone - Eurovision 2014 - Armenia

Men det blir svårt att förklara för nioåringen som vaknar snart hur det kom sig att moustach-gänget, som han menade skulle äga ut Sanna, hamnade sist. 


lördag 10 maj 2014

Sjukt nöjd!

Med nya vaxduken till matsalen. Köpte den till paradiset men den var faktiskt för fin (och för dyr) för att få ligga där, så den fick följa med hem till stan igen! 

Ooooooooops...

Gött när man hittar fina tallrikar på loppis att komplettera servisen i paradiset med, och påsen går sönder när man ska bära ner den i källaren. 
Tur att det var halva priset på Lions loppis på Råå dvs 5 kronor stycket. Och tre av tio höll ju iallafall... 

Regntunga skyar

På väg norrut mot den underbara staden. 

fredag 9 maj 2014

Kontorsfredag.

Ja nu är det alltså dags igen att dra igång frdagsrutinerna här på kontoret. Dvs nagellacksmålningen, den man inte hinner med annars. Dagens färg orange, för att pigga upp mot det regntunga gråa utanför.

Har också bakat syltkakor med syrlig rabarberkompott från trädgårdslandet som jag tänkte bjuda på till eftermiddagsfikat, måste ju fira att jag klarat en hel vecka heltid! 

Och dagens pepplåt. Ungefär såhär ser jag ut på kontoret på fredagarna. 
Och här är länken till Spotify för dom som föredrar det. På Spotify finns för övrigt en låtlista med alla låtar jag länkar till här på bloggen. En riktigt dålig blandning alltså.
Michael Gray – The Weekend - Radio Edit

torsdag 8 maj 2014

ESC!! Liverapportering. Från Tv-soffan.

Är det bara jag som börjar bli gammal (eller gay?), eller är årets startfält i ESC ovanligt bra? Malta, Israel, Norge, SÅKLART Österrike, Litauen, Finland, Vitryssland och Makedonien (FYR) får alla klart godkänt av mig. 

En reflektion: tur att Australien inte är med och tävlar. Med den där falsksångerskan hade de ändå inte haft en chans. 

Och så en fråga som jag hoppas att någon kan svara på: varför får inte tv-publiken rösta på båda Tv-deltävlingarna? 


ESC!!

Idag bänkar vi oss för delfinal två. Ni läsare och jag alltså! För jag är helt ensam hemma, sjuk känsla.

I tisdags snabb-gick jag min 5k promenad med vänninan för att hinna hem till klockan 21.00 och för första gången sen i höstas orkade vi oss därför på varannan-gå-varannan-springa-grejen igen. Planen var att vi skulle springa hela rundan till sommaren, men vem fan kunde ana att sommaren skulle komma i april i år? Nej, juli kanske. Iallafall. I tisdags var Sanna strålande, och tillsammans med henne hejjade jag Armenien, Holland och San Marino till lördagens final.

Ikväll är det oklart vem jag hejjar på för jag har inte förhandslyssnat på låtarna, men jag är självklart nyfiken på Conchita Wurst. Det är väl alla? Att låten dessutom fått rätt så bra recentioner gör inte saken sämre. Vilka är era favoriter?

Den här vackra bilden på Conchita har jag stulit på SVT:s hemsida.

Alla döda små djur II

Barnen tycker att döda djur är minst lika intressanta som levande. Och av någon anledning så brukar det finnas rätt så gott om döda djur i paradiset. Den vackra döda måsen har ni ju redan sett, och senast vi var uppe hittade vi den här på stranden, fyraåringen stog och beundrade de vackra fjädrarna länge, länge.

På golvet i ladan hittade vi både en död hackspett och en död gråsparvshona i mycket fint skick till allas "glädje". Och fyråringen tvingade två gånger med mig på samma promenad vi gick förra sommaren, för att leta efter den döda padda och den döda snoken vi hittade då. De fanns inte kvar.

onsdag 7 maj 2014

Man kan bli knäckt för mindre.

Alltså det går inget bra idag.

Känner ni igen det här stället? 

Upptäckte igår kväll att på armen där jag hade en fästing för någon vecka sen eller två, eller tre har jag nu en stor rodnad. Efter att min man hade borrelia efter ett fästingbett häromåret är vi lite nojjiga över fästingbett. 

Så jag försökte ringa till min vårdcentral i förmiddags för att få träffa en läkare, men då visade det sig att dom har typ stängt idag och imorgon för utbildning. Så jag ringde till sjukvårdsupplysningen för att fråga om jag skulle vänta till fredag eller om jag skulle söka hjälp på annat sätt. Dom tyckte inte att jag skulle vänta utan att jag skulle söka mig till kvälls- och helgmottagningen. Så efter jobbet ringde jag till kvälls- och helgmottagningen och fick en tid till klockan 18.40. 
-Tänk på att vi har flyttat, vi ligger inte vid Värnhem utan på sjukhuset i samma byggnad som akuten. När du kommer in på gården följ skyltarna till kvälls- och helgmottagningen.
18.30 var jag där, följde den stora skylten där det stog Kvälls- och helgmottagningen och tog en nummerlapp för registrering. Det var fem nummer före så jag tänkte det går nog snabbt det här. Efter 55 minuter kom jag fram till luckan och sjuksköterskan knappar in mina siffror och tittar förvånat på mig. 
-Men du har ju redan en bokad tid? 
-Ja, men jag har ju suttit och väntat på att komma fram hit?
-Men om man har en tid ska man inte gå hit utan til höger där ute på gården. 
-Men det stog ju en stor skylt utanför dörren "Kvälls- och helgmottagning" och på nummerlappsmaskinen stog det ju också det? 
-Ja, för obokade patienter. Till höger sitter en liten skylt där det står "Tidsbokade patienter". 
-Jaha... 

Så får jag gå in där och vänta vidare. Och rätt snart ser jag i korridoren den där hemska hatdoktorn jag träffade då när jag behövde allergimedicin. Så då började jag verkligen bäva för att min väntan ska vara för gäves. Och det gör jag fortfarande här tjugofem minuter senare. 

Fotnot. Kom in en liten stund efteråt till en mycket trevlig doktor som bröt på engelska. Han tittade på armen, på de ifyllda papprens och sa. 
-Jaha, då får du gå till Apoteket och köpa penicillin. It's as simpel as that! 

Och vips så var jag ute i vårkvällen igen. Rätt så lättad att det gick så enkelt efter all väntan. 


Ni vet den känslan?

När man står på busshållplatsen och väntar på bussen på väg hem från jobbet (ja, jag tog bussen i morse istället för cykeln för jag hade varit ute på inventering i lite fel kläder så jag var redan kall och blöt när jag skulle cykla till jobbet) och man inte kan få en viss bild ur hjärnan. Bilden av hur datorn frågar en om man vill spara ändringarna i dokumentet man jobbat i typ hela dagen och man trycker "Nej". Och man inser i samma sekund vad man just gjorde men det är ändå för sent. Och man känner sig. Så. Jävla. Dum. 

Den känslan. 

tisdag 6 maj 2014

ESC!

Jepp idag drar det igång. Nu! Danskarna gör sitt bästa, inleder såklart med förra årets vinnare. Även om hon inte var en vinnare i mina ögon...
http://open.spotify.com/track/3yRwgprKX3If2zcuGfKFBu

Ikväll hejar vi Sanna till final!

Det krävs rätt mycket för att få med mig in på ett gym.

Men i onsdags var jag på gym! I Vissefjärda. "Gymmet" i kommunal regi.

Det var nämligen så som ni vet, att vi åkte till paradiset i onsdags tjejerna och jag och då går det undan. Vi kör E22 till Karlshamn, då är man knappt halvvägs och då stannar vi på McDonalds. Tyck vad ni vill om det stället, men vi gillar det. Man vet vad man får. Det är fullt utrustat och har rena toaletter. Det finns lekplats och lekhörna och kritor och ballonger och Happy meal så att barnen garanterat kan stimma lite efter bilstillasittandet utan att störa allt för mycket och garanterat äter maten. Man kan köpa en hyfsat god latte som chauffören (jag) kan ta med och dricka i bilen. Vi brukar lägga ganska exakt en timme där, sen kör vi vidare, norrut, bort från E22 och in i Smålandsskogarna på snedden mot Kalmar. Det brukar vara lite skymning och så stilla och vackert över skogar gårdar och sjöar och inte en kotte på vägen. Och det står 70 på det flesta skyltar men långa sträckor kan man köra nästan det dubbla utan att skämmas. Mellan Tingsryd och Vissefjärda är det lite slingrigt så där körde jag nog bara 120. Ända tills ettåringen började kräkas chicken mcnuggets i baksätet precis när vi kört in i Vissefjärda. Då blev jag tvungen att både sakta ner, stanna och skämmas rejält. Ut med skrikande kräksig ettåring på gräsmattan. Fram med rulle med hushållspapper och plastpåsar och våtservetter och öppna resväskorna, i vilken väska ligger barnens kläder, och hur ser det ut i bilbarnstolen egentligen? Och ettåringen gråter mera för det är inte tjugo grader som när vi lämnade Malmö utan åtta grader och lite blåsigt och kräket är kallt och kladdigt och luktar illa. 

Då kommer en gymklädd 25-årig kille sneddande över gräsmattan förbi mig mot byggnaden bakom oss. Han kastar en blick på oss och ser en fullastad familjebil med dörrar och baklucka öppna och resväskorna halvvägs utanför och hushållspappret fladdrande i vinden. Och han frågar: 
-Vill ni låna en toalett eller? 

Och så är han månadens hjälte för mig. Kanske årets. För utan att rynka på näsan släpper han in oss på gymmet och visar oss damernas så att ettåringen får en kort men varm och skön dusch och nya kläder och blöja och lite vatten att dricka, och blir glad igen. Hon gnäller bara lite när vi sätter oss i bilen för att åka vidare, sen somnar hon. 

Och jag kör nästan lagligt resten av biten. Vi kom fram på ganska exakt fem timmar totalt, precis som vanligt. 


Tack gymkillen! Tack Gymmet i Vissefjärda!


måndag 5 maj 2014

Och där gick hon in i väggen.

Ganska exakt klockan 16. En timma efter eftermiddagskaffet, en timma innan hemgång. Aj, oj, vilken vekling jag har blivit. 

Sitter och stirrar tomt på skärmen och det här. 
Det roligaste med den där utsikten är att hålla koll på hur ofta grannen smygröker på balkongen där nere mittemot. Det är nämligen så att mamman i vår grannfamilj (som vi inte umgås med/har särskilt bra kontakt med) brukar ha tjejmiddag någon gång ibland hemma hos sig. Dom är lite uppklädda och mycket fnittriga och står på trädäcket i sin trädgård och röker lite grann. Det gör hon aldrig annars. Utom ibland på jobbet har jag upptäckt! För vi flyttade till det här kontoret för drygt två pr sedan och plötsligt en dag när jag tittade ut så stog hon där tillsammans med någon kollega och rökte. Såg lite skyldig och lite nöjd ut samtidigt. Det är mest på sommarhalvåret, mest på fredagar. Hon kan inte se mig -jag ser henne. Jag spionerar och håller koll. 

Men nu är det dags att vakna ur komat, sätta på lurarna och spela bra musik och jobba på (dvs hålla ut) sista timmen. Vilken låt tycker ni jag ska spela? Tips tack!