fredag 31 juli 2015

Ensam hemma 2015: Dramatiskt avslut.

Vi är de enda som stannar i baren kvällen ut och i takt med att gästerna tunnas ut gnabbas med honom lite av och till. Får honom att blanda till nya specialaren Chilicosmo. Jag säger att jag är sugen på Cosmo, men det är lite väl 2000 så varför kan han inte göra en twist på den? Han blir uppspelt och börjar hela uppfinnandet med:
"-Jag vet den perfekta garnityren!"
Varpå jag replikerar:
"-Utseendet är ändå lite viktigare än smaken va?" 
Och han svarar utan att tveka:
"Ja!"
Då drar jag mig inte för att delta i själva komponerandet av smaker och resultatet blir riktigt bra. 
 
Fem minuter innan stängningsdags och bartendern frågar om vi vill ha nåt mer ikväll. Vi som är ensamma kvar sedan en stund har just bestämt att vi ska fortsätta hem til mig och dricka ett glas rosé eller två till. Svara utan att blinka 
"-Ja"
Med tillägget:
"-Om du blanda till något som vi kan svepa i oss på fem minuter då. Det är helt okej om det är lite sötsliskigt. Och så vore det kul om man fick se något som brinner, det var länge sen man fick se det på en bar. Har kanske inte sett det sen Avoriaz 1995. (det var en klar överdrift men det vet ju inte han). " 

Denna utmaning tog han sig an med glädje, men glädjen hans dämpade något när han insåg att dom inte har någon Sambucca, en självklarhet att utgå ifrån annars. Kan även meddela att Galliano hade dom heller inte så om man leka nostalgiker får man gå någon annan stans.

Men efter mycket möda lyckas han tillslut få våra två små sliskiga shots att brinna nån sekund eller så, och vi går nöjda hem för att dricka rosé till klockan 4 på morgonen. Tackar särskilt för att min man valde att inte komma hem med barnen förrän vid 17-snåret. Tack du älskade för att jag fick dom här två dagarna, jag behövde dom!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar