torsdag 24 september 2015

En dag med flyt!

Idag hände det för första gången. Jag cyklade hemifrån och hela vägen till jobbet utan att få rött ljus EN ENDA GÅNG! Inte ens vid korsningen Föreningsgatan/Industrigatan där jag normalt får rött ljus varje morgon på grund av att det är världens sämsta korsning och rött för cyklister minst 95% av tiden. Och vid korsningen med Drottninggatan cyklade jag så snabbt att det hade varit omöljligt att stanna utan livsfara så jag cyklade förmodligen lite lite mot rött (hann dock inte se det). Men ändå. Det är en sån lyx och lycka. Borde jag köpa en trisslott? 
Dessutom, overkligt fint morgonväder och morgonljus.

måndag 21 september 2015

Söndagsmiddag.

En variation på Laab gai.

Barnen, glatt: -Det ser ut som taco! (syftar på köttfärsen).
Jag, finner mig snabbt: -Eeeh. Ja, det är det. Fast från Thailand. 

How to make:  
Stek/koka kycklingfärs (eller egentligen fint fint hackad kyckling) med kycklingbuljong, soja, fish sauce, lime, farinsocker, chili paste (av nån thailändsk sort som jag fått av en vän), finhackat limegräs och lite finhackad grön chili. Isbergssallad och färska böngroddar.
Tunt strimlade salladslök, vitkål, morötter och färsk champinjon.
Lime i klyftor.
Hackad koriander, mynta och thaibasilika.
Krossade hasselnötter (ska vara jordnötter men det finns nån i den här familjen som inte tycker om det).
Stark dressing av finhackad chili, soja och fishsauce.
Ris till barnen.

 

fredag 18 september 2015

Fredagsmys.

Oxfilé, köpebea och en flarra rött. 

Istället för tecknad film; Den försvunna diamanten. Åh, den sorg och vrede som utbryter vid förlust... 

torsdag 17 september 2015

Studieresa Berlin: Seriöst.

Min far, och kanske några ev er andra också, undrade om vi bara roade oss i Berlin, eller om vi gjorde någon nytta också. 

Jag skulle vilja säga att vi gjorde mest nytta (även om det i min bransch är ovanligt lätt att förena nytta med nöje). Vi hade ett 20-sidigt program med info om de platser vi skulle besöka. Varje dag promenerade vi mellan 15 och 20 kilometer. Varje dag tog jag cirka 250 bilder. Ungefär 50 av dem är av det här slaget: 





Seriöst tycker jag. 

Studieresa Berlin: Denkmahl. Monumentalt.

Historiens vingslag är i Berlin ovanligt påtagliga. Och rent utformningsmässigt/upplevelsemässigt är många av de olika monumenten/minnesmärkena i min mening fantastiska.

Nedan kort rapport från de vi besökte.

Denkmal für die ermordeten Juden Europas
(Förintelsemonumentet aka Holocaust memorial)
Det mest berömda och ett självklart besöksmål för Berlinerturisten.
Storslaget. När det är folktomt, som på natten, väldigt stämningsfullt och lite spöklikt. På dagen när det är massor av folk mer lekfull stämning. Såpass att många klättrar på/hoppar mellan betongblocken. Då finns vakter på plats som blåser i visselpipor och kommenderar ner dom som håller på. Jag kan på ett sätt såklart förstå att man vill att det ska vara en plats för eftertanke, inte för parcour. Men kan ändå inte låta bli att tycka att:
1) dom har missar målet lite om man skapat något som är till för eftertanke, men lockar lika mycket till lekfullhet. Som när invånarna i västra hamnen klagar på att folk badar liksom.
2) det ger lite konstiga vibbar när uniformerade vakter blåser i visselpipor och med barsk röst på tyska berättar för folk vad dom ska göra och inte göra. På den här platsen av alla?

Denkmal für die im Nationalsozialismus verfolgten Homosexuellen
(Minnesmärket för de homosexuella som förföljdes av nazisterna)
Extra effektfullt på natten för den som vågar sig in på stigen i den mörka skogen.

Denkmal für die im Nationalsozialismus ermordeten Sinti und Roma Europas
(Minnesmärket för de romer och sinter som mördades av nazisterna)

Det absolut mest stämningsfulla av monumenten, i min mening. Troligen pga det är mindre och mindre känt och därför inte så mycket folk. Det är också utformat så att en nästan andaktig stämning infinner sig där.

Gedenkstätte Berliner Mauer
(Minnesmärke över berlinmuren)
Snyggt och mycket större och mer omfattande än vad jag trodde. Helt klart värt ett besök.

Die Kapelle der Versöhnung
(Försoningens kapell)
Inte direkt ett monument, men ett ursnyggt kapell uppfört på samma plats som en kyrka som revs för att ge plats åt muren. Ligger i anslutning till minnesmärket över Berlinmuren.

Geschichtspark Ehemaliges Zellengefängnis Moabit
("Park på platsen för Moabitfängelset")
Inte heller ett monument, men ett av otaliga exempel på en park byggd på en plats som tidigare var något helt annat. Och där man låtit historien ha en väldigt påtaglig inverkan på utformningen av parken. Effektfullt.

onsdag 16 september 2015

Studieresa Berlin: Selfiedags!

Det har varit lite snålt med inlägg åp sista tiden. Dåligt med ork, lust och tid att blogga. Kompenserar genom att överösa er med selfies från Berlinresan. Lucky you!




måndag 14 september 2015

Två år.

Två år av happily ever after. 
Så mycket kärlek. 

lördag 5 september 2015

Souvenirer.

Förra gången vi var i Budapest var det lite svajjigt med souvenirshoppingen. Den här gången var det lite mer all in.

Hade läst i tips på nätet att man ska strunta i alla andra souvenirförsäljningsställen och gå rakt till Memories of Hungary, som bara har det bästa urvalet av ungerskt hantverk och design. Råkade gå förbi av misstag och tvingade in familjen. Och visst var det fina grejjer! Utsökt och välarbetat. Men också svajndyrt, även om man jämförde rakt av med svenska priser. Jätte-jättefina handskar av lammskin för 2500kronor (nej, inte forinter, kronor!). Inte riktigt min typ av souvenir. Barnen var också eld och lågor, ville ha typ allt men jag hejdade oss. Köpte två vykort och sen fick det vara bra. Tack för titten liksom.

På stora saluhallen däremot, fanns min typ av "äkta" souvenirer till "vettiga" priser. Horder av Matrioska-dockor, där jag lyckades hålla fingrarna i styr.

Men barbiedockor i ungersk folkdräkt kunde vi inte motstå! Femåringen fick en, tvååringen ville inte ha, men jag köpte två extra för säkerhets skull. Kan bli födelsedagspresent på kommande barnkalas, eller kanske julklapp till någon kusin.
Och så köpte vi ett väl valt sortiment av träsniderier. Två "tandaskar" (femåringen upptäckte under resan att hon har en lös tand, ett stort steg i livet!), en vinkork till pappan, och en träsnurra till en vän som samlar. Prisjämförelse: en tandask på marknaden kostade lika mycket som två vykort på Memories of Hungary. Köpte även en T-shirt till tioåringen, och en nalle med texten I love budapest på magen (hon vägrade välja en barbiedock, ville bara ha en nalle). Mamma köpte en schal. Själv ångrar jag såklart att jag inte köpte en schal jag också.

Plötsligt händer det.

Tvååringen levererar (och hon fyller snart tre så det är på tiden).



Med landskapsarkitektens ögon.


Markbeläggning extra allt.
Fackverk.
Undersidan av en bro.
Och lite mer markbeläggning.

Budapest. Andra chansen.

Nb. Jag var inte särskilt påläst när jag åkte ner och inte särskilt noga med att hålla mig a jour med nyhetsflödet när vi var på plats, så jag blev jag något förbryllad när jag i efterhand fick frågor om -Hur VAR det, var det inte totalt kaos?! syftande på den pågående flyktingkrisen och hanteringen av det på plats i Budapest. Det var inte totalt kaos. Det märktes, sjukt nog, faktiskt inte alls. Så det är med lite delade känslor jag skriver inläggen om hur bra vi än en gång hade det där. För vi var där igen, och vi hade det bra


Budapest gick direkt till final första gången, i somras, men vi tog ändå Budapest till andra chansen.

En kombination av en ressugen mamma (eller två, både jag och min mamma -alltid ressugna), en planeringsdag på dagis (=stängt mitt i veckan) och vårt Malmöhus uthyrt via airbnb gjorde att en resa första veckan i september framstod som ett riktigt vettigt alternativ, trots att jag "nyss" haft sju veckors ledighet.

Vi åkte samma flygbolag, på samma tid, till samma stad. Hyrde liksom förra gången bil alla dagarna och bodde i samma lägenhet. Badade på samma bad och åt till och med på samma restaurang två gånger, som vi åt på i somras två gånger.

Men ändå var det en helt ny resa och vi såg mest saker vi inte såg förra gången. Det var riktigt varmt så vi tog det rätt lugnt, och vi fick ingen gps av bilfirman (trots att vi hade bokat en -ställde till så mycket liv på flygplatsen om det jag orkade men till ingen nytta) så vi höll oss mestadels inom den del av stan som gick att se på vår karta.

Första dagen var vi uppe i gamla stan på Budasidan och tittade på utsikten över Donau och Pest från Fiskebastionen.

Hade välbehövlig vatten- och fruktstund i skuggan under ett träd.

Och svalkade oss lite till i skuggan av en staty. Det var 36 grader den här dagen, så att sitta i solen var uteslutet.

Körde bilen för lunch hos Nancsi Neni i utkanten av stan på rekommendation från en vän som varit mycket i Budapest och blev inte besvikna.

http://www.nancsineni.hu/

Gulasch och gåslever, panerad mat med potatismos och gammeldags sockerdressad sallad.


Sen badade vi på Palatinus. Övergår mitt förstånd hur det kunde vara mer folk där en tisdagseftermiddag i september än en onsdag i slutet av augusti men det var det. Men nästan uteslutande ungrare den här gången.

Dag två tog vi en entimmas båtsightseeing och det fläktade skönt! Såg den imponerande maktdemonstrationen till parlament från vattnet och drack kaffe och läsk ombord den nästan tomma båten. 


Barnen njöt av en stund på båten på sitt sätt. Min mamma försökte få dem intresserade av de olika hus och byggnader vi körde förbi men förgäves. Jämförde med när vi var små, seglade runt på östkusten i vår båt och jag bara låg under däck och ritade och läste Ronja Rövardotter för tusende gången. 

Promenerade på gågatan och väjde undan alla inkastare på restaurangerna för vi hade siktet inställt på lunch på saluhallen och det var ett bra beslut. Tog spårvagn (som barnen hade tjatat så om!) till stora pariserhjulet och åkte det igen.


Hängde lite på lekplatsen nedanför pariserhjulet och svalkade fötterna i dammen igen.
Promenerade lite till på gågatan och jagade några duvor på torget utanför basilikan (eller gick ett varv inne i den i mammas fall).

Sen var två dagar i Budapest slut. Men det blir nog fler resor dit.




torsdag 3 september 2015